Privat konsumtion
Jag har skrivit ett antal artiklar om privat konsumtion och under lång tid analyserat den aggregerade privata konsumtionen i Sverige. Jag började med konsumtionsstudier som en del av mitt avhandlingsarbete och avsåg att skriva en sammanläggningsavhandling. Min handledare tyckte dock att arbetet om relativa priser och inflation räckte som avhandling och därvid blev det. Parallellt med avhandlingen arbetade jag med studier kring efterfrågesystem. Jag skattade efterfrågesystem för svensk ekonomi och beräknade pris- och inkomsteffekter för breda konsumtionskategorier som Livsmedel och Bostad. Jag beräknade också s.k. sanna levnadskostnadsindex och ekvivalensskalor. Levnadskostnadsindex är ett mått på den kompensation som ett (representativt) hushåll behöver för att ha samma nytta efter som före prisändringar ägt rum. Ekvivalensskalan är ett analogt begrepp som i stället mäter den kompensation ett hushåll med ett visst antal barn behöver för att ha samma nytta som ett hushåll utan barn. En förutsättning för att mäta dessa index är att man ekonometriskt skattar system med efterfrågefunktioner. I ett relativt omfattande arbete, publicerat som working paper i Lund, gjorde jag sådana skattningar.
Skattningar av efterfrågesystem
tar som regel hushållets inkomst som given och man analyserar i stället hur en
viss hushållsbudget (hushållets totala utgifter) allokeras på olika varor och
tjänster. Livscykelmodeller brukar i stället studera hur hushållet allokerar
konsumtion och sparande över tiden då budgetrestriktionen i stället är summan
av (de diskonterade) inkomsterna över livstiden. I praktiken beslutar
konsumenten om dessa saker samtidigt.
Jag
har skrivit flera papper om hushållens aggregerade konsumtion, bl.a. med
utgångspunkt från Halls random walk-modell. Min senaste uppsats handlar om s.k.
förtroendeindikatorer, t.ex. att hushållet anger om man tror att den egna
ekonomin ska förbättras, försämras eller vara oförändrad de kommande 12
månaderna. I Hushållens inköpsplaner (HIP), som publiceras av
Konjunkturinstitutet, finns en mängd frågor som hushållen svarar på varje månad
om den egna ekonomin och mera allmänt om t.ex. inflation och arbetslöshet.
I uppsatsen
"Consumer
confidence indicators and private consumption
expenditure in 13 OECD countries"
visar jag att sådana indikatorer är av begränsat värde när det gäller att
prediktera framtida konsumtion. Uppsatsen presenteras vid ISFs
konfernens om prognosmetoder i Dublin 23-26 juni
2002.