Arbeten om skatter

Jag var ganska tidigt intresserad av en del skattefrågor och blev bl.a. engagerad i villabeskattningen under 70-talet. Den var enligt min uppfattning orimligt utformad och ledde både till felallokering av resurser och till stora slumpmässiga omfördelningseffekter mellan olika grupper. Detta hängde till stor del samman med den då höga inflationstakten i kombination med en villabeskattning som var en blandning mellan reala och nominella principer. Inom parentes kan nämnas att den senaste bostadspolitiska kommitten lade fram ett förslag som innebar ungefär samma sammanblandning som vi tidigare hade. Nåväl, engagemanget i dessa frågor ledde endast fram till en artikel i den socialdemokratiska idetidskriften Tiden.

Jag blev dock engagerad i den stora skatteutredningen och utredde där effekterna på produktion, sysselsättning och allmän prisnivå av förslagen om ändrad indirekt beskattning. Skattereformen skulle ju vara finansiellt neutral, dvs. skattesänkningar på vissa områden skulle motsvaras av skattehöjningar på andra områden. (Huruvida den var det eller inte är omtvistat.) Min utredning visade att dessa skatteförändringar gav små volymeffekter och att effekten på inflationen skulle bli tillfällig, dvs. inträffa i samband med att skatteförändringarna genomfördes. Mer om detta finns i "Effekter på produktion, sysselsättning och allmän prisnivå av förändrad indirekt beskattning", Bilaga 3 till SOU 1989:35 Reformerad mervärdeskatt m.m.

Ungefär samtidigt med den stora skatteutredningen tillsatte Kjell-Olof Feldt en utredning om beskattning av alkohol med dåvarande generaldirektören för Riksskatteverket, Lennart Nilsson som enmansutredare och med nuvarande generaldirektören Mats Sjöstrand som sekreterare. Utgångspunkten för den utredningen var att skapa rakare rör mellan alkoholhalt och skatt. Tidigare system hade beskattat god smak, dvs. dyrare alkoholsorter alltför hårt, ansågs det. Samtidigt var man orolig för att skatten skulle komma att bli alltför låg på drycker som mest brukades av ungdomar, etc. En annan ide var att en sänkt skatt på priselastiska varor skulle kunna öka konsumtionen alltför mycket. Jag anlitades för att beräkna pris- och inkomstelasticiteter för sprit, vin, starköl samt övrigt öl. Min undersökning visade att starköl var den alkoholtyp som var mest priselastisk. Beskattning efter en renodlad modell efter alkoholinnehåll skulle sänka skatten på starköl relativt mycket. Eftersom starköl var mest priselastiskt föreslog utredningen av alkoholpolitiska skäl en något högre skatt på starköl. Man kan dock påpeka att det inte gick att förkasta hypotesen att elasticiteten för samtliga alkoholslag var ett (1,0).

Sänkt pigskatt blev ett populärt inslag i debatten en bit in på 90-talet, inte minst tack vare min kollega i Lund Anne-Marie Pålsson. Iden var att sänka skatten på s.k. hushållsnåra tjänster och jag kom att delta i den statliga utredningen på detta område, med LO-ekonomen Dan Andersson som enmansutredare och med min kollega från finansen Mats Johansson som sekreterare. En utgångspunkt för beskattning utgår från s.k. optimal beskattning. En princip är där att beskatta varor och tjänster med låg priselasticitet förhållandevis hårt och varor och tjänster med hög priselasticitet förhållandevis lätt. Anledningen är förstås att resursallokeringen störs minst om elasticiteten är låg. I utredningen Skatter, tjänster och sysselsättning skrev jag bilaga 2 som huvudsakligen är en beräkning av pris- och inkomstelasticiteter för olika tjänster. Slutsatsen i utredningen var att elasticiteterna för tjänster är absolut sett förhållandevis höga och det därför finns ett argument för att beskatta dessa lägre. Effekterna på sysselsättningen är mer osäkra. Under gynnsamma omständigheter kan dock sysselsättningen öka något. Det förutsätter att arbetslösheten idag beror på alltför höga (stela) löner för hushållsnära tjänster. Resultaten publicerades i "Efterfrågan på tjänster i Sverige. Beräkning av efterfrågeelasticiteter och sysselsättningseffekter", Bilaga 2 till SOU 1997:17 "Skatter, tjänster och sysselsättning". I en uppföljare analyserades sysselsättningseffekterna i en allmän jämviktsmodell. Resultaten redovisas i "Kan arbetslösheten minskas med sänkt tjänstebeskattning?".

Under 2003 deltar jag i Mervärdesskattesatsutredningen med Lennart Hamberg som ordförande och Mikael Åberg och Mats Morin som sekreterare. Jag tar fram elasticiteter för konsumtion och fritid med syftet att beräkna optimala skattesatser för mervärdebeskatttningen.