Forskning om finanspolitik

Jag har forskat en del i frågor som berör finanspolitik. Det har skett på några olika områden. Det första gäller mer renodlat finanspolitiska frågeställningar och undersöker storleken på de s.k. finanspolitiska multiplikatorerna. I vissa sammanhang är man intresserad av hur konjunkturen påverkar budgetunderskotten. Denna fråga är nära besläktad med frågan om de automatiska stabilisatorerna. Jag anser att det finns flera problem med de traditionella måtten på budgetens cykliska beteende som gör att man starkt kan ifrågasätta de siffror som är i omlopp i litteraturen (och debatten). I beräkningen av multiplikatorerna utgår man typiskt från elasticiteten db/dy, där db är med hur många procentenheter budgetsaldot ökar om produktionsgapet, dy, ökar med en enhet. Produktionsgapet, y, är skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. db brukar på detta sätt beräknas till ca 0,5-1.

Siffrorna förmedlar alltså budskapet att i en lågkonjunktur där produktionsgapet minskar med säg 2 procentenheter kommer budgetunderskottet att öka med mellan en och två procentenheter. Sådana beräkningar är ofta gjorda med mycket enkla modeller, den enklaste där man ser på korrelationen mellan budgetunderskott och produktionsgap för historiska data. Enligt min uppfattning blir sådana beräkningar ofta missvisande. Det beror på att ett produktionsgap kan uppstå av många olika orsaker och att effekten på budgetunderskotten helt beror på denna orsak. Produktionsgapet kan t.ex. uppstå av en efterfråge- eller en utbudschock. Figuren nedan visar två sådana fall.

 

 

I figuren till vänster ser vi att efterfrågan ökar vilket medför att både prisnivå och kvantitet (BNP) ökar. Ser vi däremot i figuren till höger leder ett ökat utbud också till ett ökat produktionsgap men till en lägre prisnivå. Efterfråge- respektive utbudschocker kan också bero på många olika saker. I början av 1990-talet hade vi en kraftigt övervärderad krona som kan ses som en negativ efterfrågechock. Efterfrågan på svenska varor och tjänster blev onormalt låg vilket innebar ett lägre produktionsgap. Konsumenterna blev pessimistiska vilket också minskar efterfrågan. På utbudssidan kan man få en positiv utbudschock om lönerna ökar oväntat lite. Det ökar efterfrågan på arbete och leder till ökad produktion och ökat produktionsgap. Lägre löner innebär dock också att statens skatteintäkter inte ökar så mycket. I artikeln "Fiscal policy in Sweden - An Analysis of the Budget over the Business Cycle" analyserar jag tillsammans med Robert Gidehag och Göran Zettergren hur budgeten utvecklas över cykeln. Jag använder där modellen NiGEM (National Institute Global Macroeconometric Model) för att analysera hur budgeten påverkas av olika typer av chocker.