Under de senaste åren har EMU-debatten varit livlig och som bekant har Sverige valt att tills vidare avvakta med ett eventuellt medlemskap i valutaunionen. Samtidigt vet vi ju att vi genom Maastricht-fördraget redan förbundit oss att bli medlemmar även om det är oklart när och vi i princip skulle kunna välja att stå utanför under mycket lång tid.
Jag deltog i den svenska EMU-utredningen genom att göra en beräkning av vad "typiska" chocker skulle innebära för den svenska ekonomin. Utredningen finns publicerad som bilaga 6 till EMU-utredningen. I min utredning använder jag en stor modell för hela världsekonomin, Nigem (National Institute Global Econometric Model), för att simulera fram effekterna på svensk ekonomi, i respektive utanför EMU, av olika typiska ekonomiska förändringar. En fördel med denna typ av studie är att man tvingas konstruera realistiska alternativ för hur den ekonomiska politiken utformas i men framför allt utanför EMU. I andra analyser utgår man ofta från en situation där Sverige vid ett utanförskap antas kunna devalvera eller utnyttja växelkursmekanismen på ett godtyckligt gynnsamt sätt.
Det mest realistiska alternativet är i stället det nuvarande penningpolitiska alternativet med ett inflationsmål. Med en sådan politik som alternativ till EMU är det inte alls säkert att man gynnas av stå utanför EMU om chocker inträffar enbart i Sverige. Som jag påpekar i min bilaga och som framgår av debattinlägget "Brister i EMU-utredningen" beror effekterna på vilka typer av chocker som inträffar i ekonomin. Både vid utbudschocker (som t.ex. en lönechock), vid nominella chocker (som t.ex. en ändrad efterfrågan på lån) och vid valutachocker (som t.ex. kan orsakas av spekulation eller av förändringar i efterfrågan på svenska värdepapper) är det troligen en makroekonomisk fördel att vara medlem i EMU.
Den svenska debatten om EMU lyser tyvärr med sin frånvaro. Svenska ekonomer har tyvärr legat ovanligt lågt i denna så viktiga fråga. Jag tycker detta är speciellt förvånande med tanke på den klena EMU-utredningen. Den hade karaktären av akademisk studiecirkel där utredarna okritiskt redovisade forskarnas resultat men inte förmådde göra en direkt tillämpning avseende Sverige och EMU.